Eslöv....varför då?

Idag tog jag bussen till Eslöv. ”Varför då” kanske någon undrar och jag måste erkänna att det gjorde jag också när jag hade gått runt ett tag.

Staden är ganska liten och fin, säkert är den också mycket trivsam att bo i, men som turistmagnet ligger den inte på topp.

Stora hotellet är imponerande och det är medborgarhuset också under förutsättning att man är intresserad av arkitektritade byggnader. Man kan säkert få tag i det man behöver i affärerna runt det lilla torget men tyvärr måste jag erkänna att det bästa med Eslöv var bussen hem igen.

Det var ett mysigt utflyktsväder med växlande solighet så det blev en lyckad dag ändå!

Försäljarnas fasa

Idag har jag varit en typiskt tråkig kund, en sådan som vi försäljare (ja, jag är ju själv en sådan ibland) inte gillar d.v.s. en person som bara tittar och fäller kommentarer som:”Jag ska bara gå en sväng” eller ”jag har nyss kommit”, ”jättefina saker ni har” o.s.v. o.s.v.

Det praktiserade jag på Antikmässan i Helsingborg idag, jag köpte ingenting men gick runt och bara tittade. Det är inte de stora ”fina” sakerna som intresserar mig utan det som har använts av många händer till vardags och till fest. De sakerna har ofta blivit lite skamfilade och nötta och det får fantasin att skena iväg med mig. En annan sak som fascinerar mig är mönstren, hur tänkte formgivaren? Vad var det han/hon såg och blev inspirerade av till just den dekoren?

Det finns verkligen mycket att upptäcka runt omkring oss och alla, även de vanligaste, sakerna har en upphovsman eller kvinna som har sett det vackra och trott på sitt mönster. Så med plånboken ganska intakt kom jag hem och tog en extra titt på den lilla rosiga äggkoppen som jag köpte på loppis förra veckan och som, enligt antikhandlarna, skulle kosta 150 kr!

På loppiset lämnade jag fram mina två femkronor och var mest glad för att äggkoppen var så söt och att den som ritat mönstret blivit inspirerad av en nyponros.

Eufori

Två mycket stora gåvor har jag fått av livet och det är mina två underbara döttrar. Känslan när jag fick de gåvorna kan bara kallas ”eufori”.

Idag minns jag speciellt den första eftersom det är Din födelsedag idag min älskade unge.

Efter en längre tids värmebölja kom den natten ett förlösande åskväder och ett varmt regn som tvättade bort allt damm och duschade alla träd och blommor så att de åter tacksamt kunde sträcka sig mot himlen.

Det var fortfarande på den tiden när barnen togs ut, tvättades och undersöktes direkt efter förlossningen för att komma in igen som ett snyggt litet paket i en liten rullande plastlåda.

Jag fick inte krama Dig då men jag höll din pyttelilla hand och försökte den vägen ge Dig all min kärlek och mitt löfte om att ge Dig allt gott i livet.

Min kärlek har Du alltid haft! När det gäller det andra löftet har det haltat här och där, många vassa hörn har givit Dig blåmärken och en del av mina rosor till Dig har haft taggar som blivit djupa sår.

Trots det, när jag ser dig idag så ser jag en underbar, älskad, intelligent och vacker kvinna omgiven av en kärleksfull familj, och jag känner ett stråk av samma ”eufori” som den sommarnatten när jag fick se Dig första gången.

Känslan av tacksamhet och glädje över mina två gåvor känner inga gränser och jag önskar Dig en härlig födelsedag ungen min!!

Broarna

Broarna.

Idag var jag tvungen att kolla… fanns de i år också? Hur ser de i så fall ut?

Det handlar om broarna i Ängelholm, de är helt fantastiska, blomsterklädda, doftande och ger ett otroligt välkomnande intryck av staden.

Hela staden är faktiskt otroligt ”vänlig”. Gatorna är ganska små, husen inte alltför höga och i själva centrum finns det massor av små affärer som inte alls överskuggas av de stora affärskedjorna utan får komma till sin rätt och alla samsas sida vid sida.

Människorna är också mycket vänliga och då tänker jag särskilt på de två damerna som erbjöd mig sin hjälp med ett glatt leende när jag hade trasslat in mig i kartan.

En härlig uteservering med härlig miljö, fräsch sallad och toppenservice förgyllde dagen ännu mera och det var med minnet av en härlig utflykt som jag satte mig på tåget hem igen.

Men jag måste nog kolla nästa år igen…är de kvar? De blomsterklädda broarna alltså!!

Katterna i Malmö

Katterna i Malmö

Redan under förra året gjorde jag många utflykter i Skåne med ” sommarkortet”. Det är ett jättebra kort som ger massor av möjligheter att se och upptäcka sådant som man kanske inte skulle se annars.

I år är det dags igen och dagens resa gick till Malmö. Jag strosade runt och tittade i affärer, handlade lite och bara tittade mig omkring under ett par timmar.

Sen gick jag och hälsade på katterna! Under förra årets besök gjorde jag en rundtur med en turistbåt och där berättade guiden om katterna som sitter, står, ligger, på trappan som finns vid kanalen mitt i centrum. Där är det meningen att man ska vila benen eller bara promenera lite vid kanalkanten och då är det viktigt att man inte känner sig ensam. Katterna finns alltså där för att sällskapa med oss besökare och att de gör sitt jobb kan man se på det blanka materialet. Många, många har klappat och kramat katterna och jag tror inte att det bara är barn som kelar med dem.

Jag satte mig en stund strax bredvid en av dem och jag kände verkligen att jag inte var ensam. Efter en liten stund fick både katten och jag sällskap av en liten flicka i treårsåldern som kramade och pussade statyn ordentligt och när jag reste mig och gick hörde jag hur han spann… eller?