Rosa eller grått??

För en gångs skull rörde jag mig i det stressade, vardagsgrå pendlargänget för ett par morgnar sedan. 

Jag kände mig som en udda fågel, nyfiken och storögd tittade jag på allting omkring mig med en förstagångsbesökares ögon. Det som slog mig var hur grått allting var och det såg jag först när en ung tjej passerade mig iförd rosa ryggsäck och rosa skosnören till sin, i övrigt, gråvita mundering. 

Alla andra hade jeans, svart eller grå jacka, ointresserad blick och en telefon i handen eller vid örat. 

Tåget själv lyste upp tillvaron när det kom, det är klart lila och utanför fönstren började septembermorgonen  ge löfte om en ljus och solig dag. 

Ytterligare en solstråle gick igenom vagnen när konduktören ville se min biljett och när den var kollad gav hon tillbaks den med ett strålande leende. 

Heder åt alla yrkesgrupper som orkar vara så vänliga. 

En rosa jacka, en röd barnvagn och min egen beige! jacka var det enda som lyste upp i vagnen med säkert ett hundratal personer.

 Väl framme fick mina färgtörstande ögon äntligen sin belöning, folkmassan blev mera färgrik, löven har börjat visa sin höstfärg, bussarna var gula och gröna och i cafeterian på min slutdestination var stolarna ljusgröna. Hurra!!!

 Tack snälla naturen som visar färg!! Vi kanske skulle bli gladare om vi också gjorde det även en vardagsmorgon! 

Var har jag nu lagt mina illrosa strumpor…..?

Kottar

Vi har väl alla läst och hört talas om att våra gamla förfäder inte hade så många leksaker när de var barn. Om de hade riktig tur hade de en docka i form av ett vedträ med koltecknade ögon eller en barkbåt att tävla med i närmaste bäck, dessutom fanns ju alla kottarna. Kottarna fick ben och förvandlades till husdjur, ladugårdar byggdes av kottar och pinnar och barnen lekte länge med sakerna, när de inte måste arbeta och hjälpa till med vardagssysslorna i familjen.

Nu kan jag meddela från mycket säker källa, nämligen mina egna ögon, att barn fortfarande leker med kottar!! Dagens barn samlar kottar och bygger, mäter, räknar och framför allt leker med dem. De bygger det som finns i deras värld av idag t.ex. grillar, datorer och spindelmän.  De använder för övrigt allt som finns i naturen om de bara får en chans och gör fantasifulla konstverk och låtsaslekar med hjälp av pinnar och blad.

Nu krävs det en del av alla vuxna för att barnen ska få chansen att upptäcka dessa fantastiska leksaker, en söndagsutflykt till närmsta skog kanske med kläder som tål att leka i och massor av överseende med leriga skor och smutsrandiga ansikten. Till på köpet får alla vuxna frisk luft, naturupplevelser och intryck att ta med sig i vardagen.  Förutom resan, som man kanske gjort ändå t.ex. till en stormarknad, så är det gratis att uppleva allt detta!!

Det är skönt att skryta!!

Tänk ibland är jag extra nöjd med vad jag har hunnit med under en helg, dags för lite skryt alltså

… Lördagen ägnades åt att tillverka ljusen som ska vara med på kommande helgs marknader. Det blev en hel del i olika stil.

 Dessutom hann jag städa lite, tvätta ett par maskiner och mysa framför tv:n tillsammans med min man.

 Söndagen var solig och varm och förutom ett rejält lager av ljuskoppar så hann vi göra riktigt fint i trädgården, baka och sortera tidningar och papper

. 

Det här säkert inget ovanligt i något hem men det

känns extra bra att skryta om allt som blivit gjort, prova själva!!!

vardag

Att vara glad och positiv är oerhört viktigt för mig, jag försöker verkligen hitta något positivt i allting omkring mig trots att det ibland är mycket svårt. 

Svårast är det när vardagens nystan av måsten och tider att passa blockerar allting annat och det inte finns utrymme att stanna upp och fundera.

 Jag har en arbetskamrat som ofta säger ” vi måste planera, det går fort framåt” ! 

Vid de tillfällena skriker det ”NEEJ” inuti mig.

 Jag vill kunna stanna upp, titta noga på allting omkring mig, njuta av väder, vind och naturen.

 Jag vill ge av mig själv till alla de fantastiska människor som finns omkring mig och jag vill må bra själv, både fysiskt och psykiskt.

Nu finns för min del den möjligheten inte alltför långt bort eftersom jag planerar att gå i pension om ca ett år och nu gäller det bara att fortsätta vara positiv och glad även under denna sista tid i arbetslivet.

 Kanske kan jag glädja någon av mina yngre arbetskamrater några gånger till genom komplimanger, ”feed-back” glada tillrop och roliga historier utan att för den skull göra jobbet till en cirkus.

Jag har just bestämt mig : så får det bli, och se… nu har jag ju planerat…. ”det går ju fort framåt”