Kattsläpp

Många stora gårdar och lantbruksskolor häromkring har och har haft s.k. ”kosläpp” under veckan.

 Massor av glada djur har skuttat ut i vårsolen för att äntligen få smaka på det späda gröna gräset efter en lång vinter inomhus.

Själva har vi ägnat oss åt ”kattsläpp”!

 Vår nya familjemedlem Tarzan skulle äntligen slippa dunklet under soffan (som han själv valt) och skutta ut i vårsolen. 

Vi var lite nervösa såklart, det gamla hemmet låg ju inte alltför långt borta, men vår oro var obefogad. 

Han gled ut ungefär en meter och sen blev det stopp.

 Under dagarna som följde har han vågat sig några meter till men han tar det MYCKET försiktigt och till vår stora glädje funderar han inte alls på några utflykter till grannbyn.

Några möss har han inte träffat heller vad vi vet men det kommer nog, just idag har han mest jagat fjärilar.

Han gläds väl, som vi, åt det underbara vädret, värmen och våren.

Egentligen  skulle det vara en bild också men datorn och jag är inte riktigt överens om det så det får bli en annan gång.

Jag tror jag går ut och jagar fjärilar istället.....!

En vårprimör!

Idag har vi njutit av årets första tallrik med nässelsoppa! Vi äter det under hela våren men just det där första smakprovet är alltid bäst.

Trots att det egentligen bara varit några dagar med sol och värme så finns de där, små mörkt gröna med ganska vassa brännhår redan, och ett mycket kärt återseende är det varje år när man går till de ”säkra” nässelställena.

 Längre fram i sommar när de blivit stora och man muttrar om de ogräs som de faktiskt är, så är de också användbara.

 Det bästa gödningsmedel som finns är det när man gjort ” nässelvatten” och efter några dagars väntan kan börja vattna plantor och blommor med den näringsrika blandningen.

För näring finns det i dem, massvis.

 Förr i världen var det ett mycket viktigt för både djur och människor, när vintern varit kall och lång, att ta till vara nässlorna.

 Det fanns ju inte tillgång till frukt och grönsaker på samma sätt under vinterhalvåret som det gör i våra dagar och både bleka barn och magra kor var glada åt den dieten.

 Jag har, med viss framgång, bjudit både barn och arbetskamrater på soppan och ganska många gillar den.

Dessutom är det spännande att ”smaka på naturen” och kanske kan det väcka ett intresse av vad vi har omkring oss.

Nu har vi mycket att se fram emot! Kanske en paj med kirskål och nässlor och till efterrätt en riktigt god rabarberkaka.   

    Heja naturen!!

Inskolning

De senaste dagarna har vi ägnat oss åt inskolning. 

En inskolning ska ju vara i fjorton dagar och det blir det i det här fallet också.

 Den som ska inskolas ser ni på bilden, han är fyra och ett halvt år gammal och vi har fått den stora äran och glädjen att överta honom från en familj som inte kunde ha honom kvar längre. 

För oss passade det utmärkt eftersom vår gamla trotjänare har lämnat oss. 

 Det hade även mössen upptäckt så de dansade bokstavligen runt av glädje både här och där i vårt hus men nu stundar sämre tider för mössen och bara glädje för oss.

Vår största rädsla är att han, när han blir utsläppt på musjakt, ska ta ut kompassriktningen och försvinna till sitt första hem igen så därför försöker vi göra oss till och ”smöra” honom så mycket som möjligt. 

Varje dag serveras mycket god kattmat och han får gärna ta en sväng inomhus och välja den bästa platsen att vila på.

Det bästa stället har hittills varit under soffan där han har koll på vad som händer och sker i huset.

 Där låg han kvar häromdagen också trots att huset var fullt av barn och barnbarn, ljudnivån var hög och det fanns massor av godsaker att lukta på men nejdå….

 Han låg kvar, tyst, lugn och iakttagande. 

Vilken fantastisk katt!!!!

Hoppas att han vill stanna!!!

Vårens lekar

Dagens promenad över skolgården i vårljuset fick mig att tänka på de lekar vi ägnade oss åt när jag var barn. 

För ca 50 år sedan fanns ju inte dagens elektronik men trots det så hade vi massor att göra. 

Speciellt under våren så började vi, så fort vädret tillät, att hoppa hopprep, spela kula och bolla.

 Bollandet var det jag tyckte mest om och jag tog varje tillfälle att öva mig på både en, två och tre bollar. Varje skolgård hade på den tiden ett mycket välanvänt bollplank och varje annat ställe som gick att använda utnyttjades flitigt.

 Förutom att vi jonglerade så hade vi speciella ”tolvor” som vi gjorde om och om igen. 

Då gällde det att variera bollandet så mycket som möjligt genom att bl. a. kasta ”över”, ”under”, ”bakom ryggen”, ”under benen” och krångla till det så mycket som möjligt utan att tappa bollarna. 

Vi blev riktigt duktiga och övade oss i motorik utan att vi hade en aning om det. 

Faktum är att kunskapen sitter i än i dag och efter bara en liten stunds övande så kan jag göra om ”tolvan” igen.

Jag kan inte påstå att jag har någon nytta av färdigheterna idag, om jag inte vill imponera på ett gäng fyraåringar förstås…..

Dagens barn har sina egna vårlekar och de lär sig säkert massor för framtiden, hoppas bara att deras tummar håller!!

När det gäller kulspelande så varierar det mycket var i landet man bodde. 

Där jag växte upp gjorde man en rejäl grop i marken, gärna med stövelklacken, och sen skulle man stå en bit ifrån och därifrån försöka få ner så många kulor som möjligt i hålet.

 De som man fick ner vann man och det krävdes en viss teknik för att bli riktigt ”rik”.

 Andra landsändar byggde upp pyramider för att sen försöka träffa dem med sina egna kulor och på det sättet öka tyngden på sin kulpåse.

Hoppa rep gör barnen fortfarande har jag sett och det är ett härligt vårtecken när man hör dunsarna och ”vispandet” av hopprepen mot asfalten.

Så, lite nostalgi i vårsolen!! 

Hm, jag undrar om det fungerar med apelsiner, för jag har inga bollar i väskan längre……