Att längta....

Idag blev ordet ”längtan”.

 Det förbryllade mig en hel del för jag längtar inte efter något särskilt för egen del.

 Jag har ett underbart liv med många kärleksfulla omkring mig, jag bor på en underbar plats med naturen utanför dörren, jag har förmånen att vara frisk och stark och har många fantasifulla idéer i huvudet.

 Jag kan inte längta efter ledighet och egen tid för sedan ett år tillbaka har jag just det och det njuter jag verkligen av.

Nu har det ju inte alltid varit så, jag minns hur det var att längta efter semester och ledighet från jobbet och hur jag längtade efter att kunna ge mina barn allt de behövde.

 Minnet av hur jag längtade efter att pengarna skulle räcka hela månaden och att ekorrhjulet inte skulle snurra så fort.

Tyvärr finns det massor av folk därute som just nu längtar efter samma saker som jag gjorde.

 Idag snurrar nog hjulen ännu fortare, alla har så bråttom och är tyngda av alla ”krav” som de ställer på sig själva.

 Tänk om de kunde stanna upp och njuta av sin egen trädgård, hur den än ser ut.

Se där hittade jag något att längta till: att se hur människor tar det lugnt, njuter av sina liv och drar ner på sina krav.

 Hur kan jag hjälpa till med det?

 Det vet jag inte men jag tror att jag längtar efter ett svar….