Vintertid

Har vi nu gjort allting rätt?

Trädgårdsmöblerna är inne, pelargonerna nedburna i källaren, växthuset städat och alla klockor omställda.

Nu väntar vintertiden!

 Den känns trots allt ganska löftesrik för under alla höstplöjda åkrar kryllar det av liv.

 Alla rimfrostklädda trädgrenar gömmer alldeles klara knoppar som ligger och vilar under sitt luddiga hölje och varje isig vind har någon gång varit en stilla sommarbris.

 Varje gång locket går upp på burken med de frysta jordgubbarna så kommer en minnesbild av hur de solmogna bären såg ut i somras och sockerärtorna smakar lika gott nykokta idag som när de skördades, tack vare frysen.

Snart fyller vi våra hem med alla sorters ljus och lindar ljusslingor runt de kala grenarna på fruktträden. 

Vi firar jul och värms av gemenskap och glädje.

 Efter helgerna blir det ljusare och sen är det dags att bära upp pelargonerna igen, så det här är ju bara en parentes som vi ska igenom, eller hur?

”Glädjens skog sprakar av höstens färger.

Lugnets skog är mossgrön och varm.

Havets ljusblå styrka når fram till mina bara fötter.

En ängels vinge snuddar vid min kind.”