måndag 9 november 2015

(O)vana?

Så blev det då en (o)vana.

 Mitt beslut från i somras att jag skulle göra något åt min då katastrofala kondition har faktiskt hållit i sig. 
Nästan varje dag från mitten av juli har jag tagit en rejäl promenad.


 Det har inte varit självklart alla gånger, mitt sämre jag har försökt övertala mig ganska många morgnar genom att komma med argument som:” mmm så skön sängen är” eller ” fy vad det blåser”, ”regnar det inte lite för mycket idag?” t.ex.
 Det som varit svårast att övervinna är de gånger jag klappat mig själv på axeln och tänkt
 ” Jag var så duktig igår, ja hela veckan faktiskt så nu blir jag kvar inne”.

En dag, när jag faktiskt inte hann promenera p.g.a. annat som skulle göras, så upptäckte jag att det kändes konstigt, någonting fattades, jag hade svårt att sitta still och blev rastlös och grinig, det var inte roligt att läsa eller handarbeta och det kröp i hela kroppen.

Det blev en promenad!
 Och se, efter en stund mådde jag toppen igen, humöret och kreativiteten var tillbaka och jag började fatta: det har blivit en vana!!

Mycket positivt har följt i konditionjaktens spår, alla naturupplevelser t.ex. jag har sett massor av vackra scenerier under den här hösten, många rådjur och harar har delat morgonen med mig, jag har sett träd och blommor lägga sig till ro i väntan på våren och min föresats är att se dem vakna upp igen om ett par månader.


Sist men inte minst: konditionen har blivit bättre!!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar